Ropa inte hej bara för en liten spya

Idag spydde jag. Guuuuuv så dåligt jag mådde. Och ont i magen. Kraaaaamp

 Maken flinade och frågade om jag var gravid Nähäh du sa jag, om inte du har världens snabbaste spermier förstås ... Nåja, jag åt skonkost och svor inom mig.

Funderade på grillmaten igår, men ingen annan var sjuk. Hade ett styrelsemöte och satt och kände hur magen krampade och jäklades med mig. Nåja, mötet måste fortsätta (vi har årsmöte snart...) och jag höll i både masken och ordförandeklubban.

Efter avslutat möte fick jag be om hjälp att packa ner mina grejer i väskan och hjälpa mig upp ur stolen - magkrampen var ûberjävlig!
DÅ slog det mig: Gallstensanfall!
Jääääärnspikars också, jag har inte tiiiiid!
Och dessutom vill jag inte äta Voltaren pga fertiliteten. Vad göra?

Efter en stund ringde jag syrran som skjutsade mig till akuten. Vad tror ni händer? Japp, krampen lättade. Spykänslan lättade. Jag kunde gå själv, resa mig själv och sätta mig själv. Efter en halvtimme på akuten så sa jag till syrran att nu räcker det - jag åker hem!
Tittade in till sköterskan och sa att OM det är gallsten så är det inte dödligt - bara smärtsamt. Men tack i alla fall, jag återkommer om det drar igång igen.

Så nu sitter jag här hemma och tänker:
 1 - vill inte ta voltaren
 2 - tur att jag skrev "I" i tempkurvan igår eftersom jag inte skulle klara det nu.
 3 - Nu vill jag bara sova.

Gonatt kärringer, och ropa inte hej bara för en liten spya; det kan vara gallsten också...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0